Snart besked

K var så ledsen och orolig igår att hon ringde till IVF-kliniken. De var inte jättetjänstvilliga så först efter en hel del tjatande och refererande till våra tidigare erfarenheter gick de med på att tidigarelägga VUL.  Nu ska vi dit nästa vecka.

Hoppet är inte ute. Men vi är oroliga.

Annonser

Ledsen idag

K väckte mig i morse. Hon var ledsen. Det känns ingenting på mornarna och det gör henne orolig, otrygg och ledsen. Symptomen är likadana som under förra graviditeten och den avslutades efter VUL. Inga hjärtslag. Hur ska vi våga hoppas? Det känns ju likadant? Finns det någon liten krabat där inne? Å kunde man inte montera en liten lampa vid naveln som lyste så länge allt var ok? Jag är också orolig. Jag var lugnare förra veckan, men blir mer och mer ängslig. Varje gång K går på toa håller jag andan. Fan vad det är långt till VULet, och jag vet egentligen inte ens om jag vågar gå dit.

Lilla älskade krabat. Väx och bli stor, frisk och levande. Vi längtar så.

Scary business

Jag sliter rätt illa just nu. Det är bara att erkänna – jag är tillbaka i stressfällan och det är helt jävla absurt. Min kropp skriker på  hjälp. Jag sover inte. Jag har svår hjärtklappning och svår yrsel.

Vi har slitit som djur med att försöka packa vårt bohag i flyttkartonger, det har vida överstigit de 70 kartonger vi trodde skulle räcka. Och det är inte färdigt än på lång väg. Ett garage ska packas. Tavlor. Lampor. Hyllplan ska slås ihop. Mattor rullas ihop och ställas åt sidan. Kylen ska tömmas. Specerier ska packas ihop. TVn monteras ner från väggen. Och jag jobbar mer än någonsin och har dessutom TVÅ kvällsmöten den här veckan.

Jag vill inte vara jag just nu. Men å andra sidan. K har en bulle nedanför naveln. En liten bulle. Och vi vågar tänka – kanske. Och längta!

Och på lördag, när flyttfirman kört allt till den tillfälliga magasineringsplatsen – då ska jag falla ihop i en liten hög. Inget ansvar, inget slit, ingen stress. Då kanske vi hinner vila. Och då ska vi fira. För idag har jag och K varit tillsammans i tre år. Älskade K. Du är mitt allt.

Tiden går långsamt

Det har gått mer än två veckor sedan K testade positivt på graviditetstestet. Men det är också mer än två veckor till vårt VUL, då vi får veta – finns det ett hjärta som slår eller inte?  Vi har aldrig passerat det här nålsögat förut, och vi är rädda. Samtidigt är vi hoppfulla, för vi tror att vi tidigare haft otur och bevisligen har ju vår tur vänt! Bilen har inte brunnit, vi har lyckats köpa ett hus, sälja en lägenhet och vårt äktenskap frodas. 🙂

Men erfarenheter är inte alltid av godo. Jag önskar jag vore naiv. Jag önskar jag vore lyckligt ovetande om allt elände. Tiden går långsamt just nu.

Vi finns överallt

I går var jag och klippte mig. Samtalet mellan mig och min frisör har alltid varit personligt, hon gifte sig med sin man ungefär samtidigt som vi gjorde och det var naturligt att diskutera allt ifrån inbjudningar, ev bröllopsfest, middag, gäster osv. Jag har alltid varit lite rädd för att gå till henne, för jag var övertygad att hon en dag skulle ha en lite bulle på magen. Sådär lite passande ett år efter bröllopet. Men bulan har uteblivit. Och det var hon som drog upp det.. Hon och hennes man har kämpat i över ett år. Det går bara inte. Och nu när de börjar berätta om sina problem så visar det sig att stora delar av deras umgänge och familj också har fertilitetsproblem.  Å plötsligt skäms jag för att jag gruvat mig för att gå dit. Jag önskar just då inget högre än att hon ska få bli gravid eller få ett adoptionsbesked. Systerskap. Medkänsla. Vi finns överallt.

Det blev en lång klipptid i går. Men en kort frisyr.  

🙂

Bruttolöneavdrag för privat vård

” Arbetsgivaren har rätt att bekosta sjukvård som inte är offentligt finansierad. Förmånen är skattefri men inte avdragsgill för arbetsgivaren. Här finns inget som hindrar att arbetsgivaren efter överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag för den anställde för att kompensera sig för kostnaden. Bruttolöneavdrag är ingen rättighet för arbetstagaren, det är upp till arbetsgivaren att själv besluta om bruttolöneavdrag skall godkännas. 

Om du får godkänt bruttolöneavdrag betalar din arbetsgivare IVF-behandlingen och gör därefter avdrag på din bruttolön under överenskommen tid. Som anställd slipper du bekosta din IVF-behandling med skattade medel. Du kan spara upp till 55 % av kostnaden eftersom din skatt blir lägre med sänkt bruttolön. Arbetsgivaren behöver inte betala arbetsgivaravgifter på behandlingsavgiften då det är en skattefri förmån.

Den faktiska kostnaden för den anställde beror på månadslönens storlek (p.g.a. brytpunkterna för statlig skatt).

Exempel:  Om den anställde har en månadslön under brytpunkten (32 050 kr månadslön år 2010) blir den faktiska kostnaden ca 30 000 (behandlingskostnad) x 0,70 = 21 000 kronor. Den anställde sparar därmed
9 000, d v s besparingen blir 30 %.

Vid högre skattesats blir besparingen högre (samma % av behandlingspriset som den anställdes skattesats). Det finns inget som hindrar att den anställde och arbetsgivaren kommer överens om en avbetalning av behandlingen.

V g se nedanstående länk till Skatteverkets hemsida angående bruttolöneavdrag för IVF-behandlingar.
http://www.skatteverket.se/rattsinformation/stallingstaganden/2005/
13144348105111.5.2132aba31199fa6713e80002252.html

I Skatteverkets skrivning angående bruttolöneavdrag för IVF står det att: ”behandlingen till den del den riktar sig mot den anställdes partner alltid är att se som en skattepliktig förmån”. Detta har föranlett oss att i en skrivelse till Skatteverket påpeka problemet om hur behandlingskostnaden skall fördelas. Skatteverket har svarat att de inget har att invända mot att kostnaden för provrörsbefruktning fördelas jämnt mellan parterna.

 Det är alltså möjligt för var och en att få halva behandlingskostnaden betald via bruttolöneavdrag. Om båda parterna får tillåtelse till bruttolöneavdrag hos sina respektive arbetsgivare kan hela behandlingskostnaden betalas via bruttolöneavdrag.

Skatteverket skriver vidare i sitt svar att:
En arbetsgivare kan betala hela behandlingen inom den privata vården och redovisa halva beloppet som en skattefri löneförmån och halva beloppet som en skattepliktig indirekt löneförmån för den part som är anställd hos honom.”

Min arbetsgivare sa (förstås) blankt nej. Nu ställer vi frågan till Ks chef – ställer han upp?

Måndagsblues

Frost på bilrutan i morse. Min älskade vinterjacka utrangerades i våras, och jag måste ut och shoppa. Ryggont. Kallt i kontorslandskapet. BLÄK.

K var ledsen i morse igen – känner inga symptom.. Det gör mig ledsen och orolig och jag märker att jag vässar öronen när hon går på toa. Orolig.. Å andra sidan har det varit så varje morgon i en vecka nu, att symptomen är borta men återvänder på eftermiddagen. Men jag blir inte lugn förrän hon ringer och klagar på illamåendet.

Oroliga tider!

Vi har ägnat helgen åt att packa källarförråd och stora delar av arbetsrummet. Så otroligt skönt att börja få ner sakerna i flyttkartonger. Vi ska flytta till vårt hus! Äntligen ska vi få ett gemensamt hem, något vi flyttar in i tillsammans. Å vad fint det ska bli. ❤