Just nu

och jag menar just nu. Onsdag kväll och alla i familjen är friska. Förutom lite huvudvärk (jag) och lite känningar av tänderna (Tintin) så är alla friska. Matförgiftning, hosta, förkylning – borta!

Det händer saker på min arbetsplats. Chefer får sparken, chefer får avgångsvederlag, medarbetare säger upp sig i protest och andra söker sig bort. Och idag hände DET! Den jävla kärringen (ja nu hymlar jag inte längre) som i vart och varannat andetag kränker de flesta minoriteter och som aktivt motverkar homosexuellas rättigheter sa idag upp sig. TJOHOOOOOOOO!!! Jag gjorde fyra hoppsasteg och försökte nästan hjula i korridorerna när jag fick veta det. För nu finns det potential till att min arbetsplats ska bli bra igen. Nu finns positiva krafter som kan styra skeppet rätt. Nu börjar energitjuvarna sakta dränkas av solig, vårlig, energisk energi. Det kommer att bli bra! Fy sjutton vad bra det här blir!

Och hemma – ja där är allt jättebra. Fast pysslingarna sover dåligt, Gladys har 9-månaderskris (separationsångest) och vill helst sova innanför mitt nattlinne. Men får hon sova nära nära funkar det. Tintin har lärt sig klicka med tungan och det är så gulligt! I morgon kommer mina föräldrar ner från Norrland för att vara barnvakt för mammorna ska på 40-årskalas i helgen. Det är mys på så många nivåer att jag nog ska fira det med ett extratidigt sänggående.

Annonser

Ska försöka att inte klaga

Idag har jag haft en ganska bra dag. Jag kom hemifrån ett par timmar – det gav energi. Mina fina vänner och jag träffades på café, vi käkade smörgåsar och drack kaffe och pratade pratade pratade om sånt som vi behöver prata om. Genetiskt arv. Amning. Moderskap i allmänhet och synnerhet. Anknytning. Omgivningens åsikter. Medföräldraskap. Likheter och skillnader och kärlek. Kärleken till våra vackra barn.

K är lite piggare men kan fortfarande inte äta. Så inget jobb i morgon och definitivt ett samtal till Vårdguiden i morgon bitti för så här kan det inte fortsätta. Jag orkar faktiskt inte vara ensamstående förälder länge till. Och dessutom vill jag ha min älskade hustru tillbaka. Älsklingen min.

Nu jobb ett par timmar och sen – godnatt. Måtte barnen sova som de aldrig sovit förut för den här mamman är trött..

blä blä blä

och eländet slutar ju aldrig! Ks matförgiftning – eller vad det nu är – la minst sagt sordin på stämningen igår. Och hon är inte särskilt mycket piggare idag så vi har ställt in barnvaktningen och vår lilla egentid. Inte riktigt rätt läge.
Men jag ska gå och fika med två andra ickebiomammor idag. Vi träffades innan våra barn föddes för att fritt kunna ventilera ev funderingar kring vårt föräldraskap och nu är det dags igen. Våra barn är mellan 5 och 9 månader och det finns säkert mycket att prata om. Om inte så är det världens finaste och trevligaste tjejer så det är en härlig stund jag har framför mig.

Hoppas K blir friskare snart för det här är inte roligt. Stackars henne.

Så ljuvligt!

Har ni sett Comhemreklamen med de två tvillingarna som pratar med varandra? Just så pratar Gladys just nu. Det är otroligt härligt att lyssna på. Tintin svarar men inte på samma sätt, utan med sin mjuka stämma. De pratar med varandra nu, ibland sitter vi i köket och hör hur de skrattar tillsammans när de håller på med något inne i sitt rum. Igår stal de nappar ur spjälsängarna och la dem på mattan – tydligen jätteroligt!

Flickorna och jag var på besök hos min förra arbetsgivare igår. Det var otroligt roligt. De uppförde sig på sitt allra bästa sätt, charmade tanterna och farbröderna på sitt allra bästa sätt. Det är nog den snällaste arbetsplats jag någonsin varit på, kollegorna var verkligen snälla! Arbetsuppgifterna var trista och chefen var galen – men vilka fina kollegor. Tjejerna gick från famn till famn när de inte kröp längs korridorerna. En härlig eftermiddag. Något som däremot inte var så härligt var att K kom hem i torsdags matförgiftad. Hon hade köpt en macka i en tunnelbaneuppgång i närheteten av sitt jobb och redan en stund efter lunch började hon må illa. Hon har varit ganska ordentligt risig men nu har det vänt i allafall.

Idag är det lördag och vi har inga större planer. Vi ska fira vår bröllopsdag lite i efterskott och därför ska vi iväg och handla lite god mat. Kanske tar vi med pysslingarna och går och fikar på något mysigt café i närheten. Helgerna är så fina i mitt liv just nu. Samvaro vi fyra. Lagom delar slapp samvaro och lagom delar fixa grejer inför veckan. Mys framför tvn någon timme när flickorna somnat och kanske en brasa. Det är ett fint liv jag har.

den kärleken, den kärleken

Idag har jag varit ensam med tjejerna. Det har varit ömsom mos, ömsom gnäll. Tintin verkar få fler tänder, hon är väldigt kinkig och öm i munnen. Gladys är frisk, glad och helt tandlös. Vi har ägnat oss åt att bädda rent i sängarna, det var kul tyckte pysslingarna. De är så himla sociala och hänger mer än gärna med på allt man företer sig.

Sen en promenad till centrum, småttingarna sov i vagnen. Jag börjar drömma om våren, ser möjligen spår av lökknoppar i trädgården. Jag längtar så mycket! Vi ska vara långlediga i sommar och sen har vi *fanfar* bokat en långresa till Asien nästa vinter.  Det är alldeles för dyrt, helt galet mycket pengar men lyckades vi skrapa ihop pengarna till IVFerna så lyckas vi nog skrapa ihop pengar till resan. Den ska betalas om exakt 10 månader. Det känns fantastiskt att se fram emot resan. Underbart!

Nytt

I dag hade K glömt stänga grinden för trappan till övervåningen. Då blev vi varse att Gladys kan klättra uppför i trappor – och fort går det!

Favoritleken just nu är att Gladys klättrar upp och sätter sig i gåvagnen och Tintin står vid handtaget och försöker skjuta den framåt. Eller också står de på varsin sida om spjälorna i sängen och skriker glatt åt varandra. Eller också sitter Tintin och hoppar på rumpan när vi spelar Gangham Style. Gladys gillar inte alls den låten men spelar vi Barcelona med Monserrat Caballe och Freddie Mercury så sitter hon helt storögd och fascineras.

Tintin har fått två vassa tänder i underkäken och vi misstänker att ännu fler tänder är på gång. Hon kliar sig oavbrutet på näsan och vaknar gråtande flera gånger på en kväll. Gladys är tandlös men glad för det. Hon vaknar alldeles för ofta vid 4 och vill absolut inte somna om. Det är alldeles alldeles för tidigt.

Äntligen vardag

Flickorna är äntligen friska. Det förekommer hostattacker, snoriga incidenter och en hel del nysningar men ändå – de är feberfria och pigga.

Det har varit tungt en tid. Speciellt eftersom pysslingarna ätit så dåligt, vilket ledde till dålig sömn, vilket ledde till mycket spring för mammorna, vilket leder till elände elände. Men nu börjar det ordna upp sig.

Jag måste också klappa mig själv på axeln för jag har gjort något jättebra. Jag vågade säga JA TACK när några kompisar var här för en månad sen och sa ”om ni vill ha barnvakt någongång så hör av er – vi passar gärna era barn” varpå jag frågade vilket datum de ville komma. Vi är inte intresserade av att gå ut och äta, gå på bio eller sånt – vi  behöver lite tid för oss själva som fruar och även lite tid att göra saker gemensamt i vårt hem. Så i lördags så installerades barnvakterna här hemma och vi åkte iväg med många månaders grovsopor till soptippen, vi åkte och bunkrade ved och lyckades tömma bilen från sand och skräp samt tvätta ur den ordentligt. Så otroligt värdefull tid! Det bästa av allt är att barnvakterna verkligen älskar våra döttrar. Ungarna var jätteglada när vi kom hem och barnvakterna var också jätteglada – och trötta – men insisterade om att få ett nytt datum för barnvakteri. Vilka juveler! Jag tror jag är alldeles för dålig på att säga Ja tack. Jag ska öva mig på det. För det var fantastiskt för alla inblandade.