Herregud

vilken pärs. Jag är inte tillbaka som människa än, men jag är mer än en urcell idag. För jag har bara legat på barnens lekmadrass i två dagar och tittat på när familjen varit tillsammans. Vilken jävla magsjuka rotaviruset visade sig vara. Så sjuk har jag inte varit på många år och jag är inte återställd ännu.

Ska skriva något upplyftande när jag är mer sammanhållen igen. T ex om hur Gladys nu sträcker upp händerna mot mig och säger ”Mmmmmmm” och då ska man gå ner på knä så hon kan komma och pussa en länge länge och ordentligt. Och då kommer genast Tintin och ska pussas hon med. Vilken ljuvlig liten barnaskara jag har. Nu sömn.

Annonser

Utmaningar

Ja. Var ska jag börja?

Min mamma har ju köpt en lägenhet här i närheten. När hon köpte den insåg vi alla snabbt att badrummet behövde blåsas ut och totalrenoveras. Vi anlitade en firma vi känner väl till och litar på, träffade dem och gjorde en överenskommelse. De har varit snabba, punktliga och allt har känts bra. Tills i torsdags när mamma kom ner till lägenheten och ville se hur det gick med badrummet. Allt var på plats förutom själva toastolen. Kaklet var skitsnyggt och allt var väldigt välgjort. Men precis när jag skulle lämna badrummet såg jag att avloppsröret för toastolen inte var där det var innan renoveringen. Det satt typ strax under handfatet. Jag höll tyst med det jag såg men när jag kom hem till K så berättade jag det. Vi åkte tillbaka till lägenheten på kvällen – och mycket riktigt. De har mätt fel och satt toaröret ca 20 cm för långt till höger. Det kommer inte gå att få in en toastol där med mindre insats än att man river hela badrummet – igen. Vi har inte sagt något till mamma – hon skulle bli hispigare än Prusiluskan om jag andades om att badrummet nog inte blir klart på tisdag, så vi får försöka hantera det här bäst vi kan, jag och K. Men fan, jag har en stor jävla ångestbubbla i magen av det hela.

En annan utmaning var att i morse när jag blev väckt av Gladys vid 5 så var det dyngsurt i hennes säng. Det var faktiskt första gången blöjan läckt, så jag tänkte inte så mycket på det. Jag lyfte över henne till badkaret och duschade av henne och satte på henne ny pyjamas. Men när jag skulle riva upp hennes lakan såg jag att hon dessutom kräkts i sömnen. Illavarslande och ganska otäckt! Men hon såg rätt pigg ut så jag var inte så orolig. Vid 5.30 vaknade Tintin och jag gjorde i ordning gröt till dem båda. De brukar vara hungriga som vargar vid den tiden. Och de var väldigt kinkiga så jag gjorde lite extra bananmos och la ovanpå gröten. Matningen gick sådär ska jag säga för efter en stund började Tintin skrika och helt plötsligt började hon kräkas! Jag fick väcka K och precis då hon kommer ut ur sovrummet börjar stackars Gladys kaskadkräkas också. Ursäkta min detaljrikedom.

När barnen och köket och mamman var rengjord så bäddades Tintin ner i sin säng och Gladys i mammans säng. Där sov vi gott i ca 40 minuter innan det blev dags att bädda rent även i mammornas säng 😦

Så har det hållt på hela dagen. Tintin har varit jättesjuk med hög feber och Gladys har kräkts varje timme i över tolv timmar. Tack och lov för vår effektiva tvättmaskin. Och tack och lov att detta hände en dag då vi var två föräldrar som var hemma. Nu har vi fått i Tintin ordentligt med mat så hon sover nog för natten. Gladys har fått teskedar med vätskeersättning under några timmar och när vi såg att det gick bra fick hon 60 ml bröstmjölksersättning. Men jag misstänker att jag får springa in till barnrummet ganska många gånger i natt. Förhoppningsvis med mat och inte för att bädda rent.

Usch, vad det är jobbigt att se sina barn vara sjuka. Mina älskade småflickor. Mina vackra rödhåriga döttrar.

Nu hoppas jag på en lugn natt och att jag får en lugn dag hemma med tjejerna i morgon. Jag hoppas badrumsfirman ringer i morgon bitti och säger ”sorry, det där blev ju dumt – det fixar vi snabbt och billigt”. Hur tror ni det blir?

Tji på mig!

och därför fick vi en jättebra natt! Lilla Tintin vaknade i full panik vid 23 och grät hejdlöst. Men med lite närhet, kärlek och sövning på mammans bröstkorg så sov hon gott långt in på natten.

Vi har hittat ett sätt som funkar sovmässigt för oss vuxna också. Den som är hemma följande dag sover mellan 22-02 och har jouren därefter. Den som ska iväg och jobba går och lägger sig men har jouren 22-02. Då får man 4 timmars sammanhängande sömn plus ev bonus under jouren. Det gör verkligen skillnad när sömnen är sammanhängade.

Jag är så stolt över mig och K. Vi har verkligen kämpat och kämpat och kämpat med och mot varandra. Kämpat med skrikande barn, panikslagna barn, arga barn. Men nu har vi hittat ett sånt fint sätt att förhålla oss till varandra, barnen, sömnen och livet. Jag tycker vi är så himla duktiga. Heja oss!

Klarsyn

Nu när maten är bortplockad på natten kan vi konstatera att den aldrig var ett problem. Den dolde däremot ett problem. Tintin sover inte. Hon kommer aldrig in i sin djupsömn utan håller sig i insomnings-mode hela natten. De två perioder då hon sover lite tyngre är mellan 21 och 23 och mellan 5-6 om vi lyckas söva om henne när hon vaknat vid 5. När hon vaknar på nätterna måste vi göra en läggningsprocedur för att hon ska komma till ro igen. Det räcker inte med att peta in nappen och säga godnatt.

Så nu har jag varit i kontakt med BVC och BUP.  Något behöver ändras och nu ska vi slå våra kloka huvuden ihop för att hjälpa älsklingen att sova.

Mammorna är trötta. K somnade vid 20 ikväll efter en aktiv dag med flickorna. Jag sitter uppe alldeles för sent och kollar Big Love på HBO Nordic. Underbar serie. Handlar om straighta polygama mormoner i en storfamilj i Utah. Så very me. 🙂

I morgon är det minnesstund för min kollega. Jag packar näsdukar och mascara för det kommer att bli en tung dag.

Ett kliv framåt

Jo, inatt sov Gladys hela natten! Jag märkte det genom att flaskan stod kvar orörd i kylen när jag klev upp vid 05:10. Ja, det är den tiden Gladys vaknar, varje morgon. Sommartid, vintertid – hon vaknar prick 05:10. Pigg och glad, vilket är mer än man kan säga om mitt morgonhumör.

Men anledningen till att vi inte lagt märkte till Gladys ätande eller inte är att Tintin grät sig genom natten. Eller gallskrek sig genom den kanske man kan säga. Det började vid 23 och höll på till framåt fyratiden. K var klok nog att skicka ner mig i källaren och det tysta gästrummet vid midnatt, för då kunde jag lösa av henne halvvägs. Tintin hade ont någonstans. Kanske var det magknip, kanske är det någon dold tand som är på väg upp men en Alvedon senare så var hon åtminstone lugnare. Sen fick hon lite sång och massor av mat (ja, nödsituationer går utanför alla intentioner) och så småningom kunde hon somna om. Men någon djupsömn blev det inte.

Jag vill ändå säga att vi tror att det vänt. Tintin är lugnare vid läggningarna, hon är inte aggressiv längre och även om hennes läggningar är långdragna så känns de hanterbara. Och som sagt – Gladys sov utan mat, hela natten!

Tintin har annat för sig. Idag tog hon sina första steg. Hon har de senaste dagarna övat på att stå utan stöd och är oerhört stabil. Hon står t o m stadigt i badkaret trots Gladys plaskande. Det är så himla roligt att se när de bemästrar någon ny kunskap – Tintins leende var fantastiskt när hon tultade iväg mot K. Fina fina Tintin.

Om ni undrar?

hur våra nätter och kvällar funkar numera?

Om vi säger såhär – grannarna har hört av sig och undrar om det är något som hänt. 😦
Snart kommer nog Socialtjänsten förbi och knackar på. Fy vad det är synd om våra barn, å vad det är synd om oss. Inget funkar. Inte ens när vi faller till föga och ger mat sover de som de ska.