Värme!

Fam Regnbåge är på semester. Tre soliga veckor i Thailand. Fast först överlevde vi en mardrömsflygning. Från 25 januari är det inte längre tillåtet att låta barn sova på golvet i flygplan. Jobbigt läge när vi blev övertygade att köpa extra benutrymme just för detta – att låta barnen sova gott på nattflyget. Istället fick vi skrikande, ledsna och trötta tjejer i 11 timmar. Tufft för alla. Men nu är vi lyckligt installerade på vår stora resort i Phuket. Och vi älskar det! I kväll kommer Ks mamma och man och om en vecka svärfar med fru och vuxna bonusbarn. Och kusinerna med sina föräldrar.  Stor lycka. Just nu sover barnen inne i den enorma dubbelsängen medan mammorna dricker en fruktshake på altanen. Sweet life!

Annonser

2*svid

Fast först the good part. Gladys kan säga ”s”. Nyvunnen färdighet och hon övar. ”Bajs”. ”Bajssss”.

Svid nr 1. Svärmorsdrömmen sabbade det hela genom att köra genvägar i beslutshierarkin. Det slutade med att min snälla chef surnade till och mina varningsklockor slog till. Svärmorsdrömmen kallas prestigelös och flexibel av en del.  Av andra lynnig och ostrukturerad.  Jag tackade i alla fall nej till möjligheten att bli hans parhäst. Det var rätt beslut.

Svid nr 2. Gladys morgonblöja har luktat väldigt illa några dagar. Idag åkte vi till jourmottagningen för att lämna lite kiss att odla på. Vi fick ett  recept på penicillin i handen för ingen vill skicka en flicka med pågående obehandlad urinvägsinfektion till varmare klimat. Vi reser ju till Thailand i veckan.

Svärmorsdrömmen

Alltså det där med Svärmorsdrömmen. Det är inte så att jag på minsta sätt är attraherad eller så av denne mycket trevlige man. Det är helt enkelt så att jag inte kom på vad han hette efter ett möte och försökte påminna en annan kollega om vem han var och då kom det.. du vet. Den där Svärsmorsdrömmen.. 
Lyckligt gift fd brandman, numera ekonomutbildad projektledare/chef. Som delar föräldraledigheten 50/50 med sin fru. Som har fyra döttrar som han uppfostrar på ett härligt sätt. Som är superhändig och som gillar att slöjda till ett matbord eller tapetsera en gillestuga medan familjen ser på Idol. Som lagar mat och storhandlar och tvättar och dammsuger och som gör det där som bara vore en självklarhet hos fäder och makar MEN SOM DET TYVÄRR INTE ÄR.

Så var det. Han är bra kollega och jag gillar honom. Som kollega. Dessutom spelar han golf. Med mig. Och är lite sämre. Det är nog hans bästa egenskap 🙂

Jobb

Varit hemma sen i fredags (idag är det onsdag) med en otäck förkylning. Fast jag jobbar. Behöver verkligen bli färdig med en rapport innan vi åker på semester, annars kan jag faktiskt inte åka. Och det mina vänner – är ett ickeval.

Mår ganska mycket bättre, energin är tillbaka och febern flugit sin kos. Men snoret, hostan och huvudvärken är kvar som en efterhängsen släkting. Med dålig andedräkt.

Men börjar sakna mina kollegor. Kan i o f s också vara ett sjukdomstecken…. Och i morse ringde en kollega som jag började kalla Svärmorsdrömmen för sådär 12-13 år sedan då vi först stötte ihop i jobbet. Han vill att jag ska bli hans parhäst i den nya samordningsfunktion som ska bildas på mitt jobb, jag måste svara senast i morgon för att det ska funka. Så i morgon bitti ska jag prata med min nuvarande chef om tjänstledighet och bestämma mig för om jag vill jobba med Svärmorsdrömmen på heltid. Vilket jag vill. Tror jag. Hm. Jo.

Varför lär jag mig aldrig!

Relationen till min mor är rätt ansträngd ibland. Hon är en ängel som hjälper oss med ungarna så ofta hon bara får, det måste jag verkligen säga. Men JAG BLIR GALEN! Hon ändrar förutsättningarna hela tiden. Nu är hon nere i Stockholm för att avlasta mig och K då vi behöver hinna ifatt med en massa saker innan vi reser till Thailand. K behöver göra lektionsplanering för dryga tre veckor och jag har en rapport som måste avlämnas. Mamma kommer ner för att idag hämta barnen och ta hand om dem till kl 17 då både jag och K kommer hem. Men igår fick jag plötsligt höra att hon bjudit hem min bror med familj på middag hemma hos sig vid 16-tiden. WTF? Så då säger jag, men hallå! Jag jobbar ju till kvart i fem, hur ska det gå till?
Ojdå – men du ska ju jobba hemma säger mamma och menar då att jag kan ta hand om mina barn och inte jobba – eller? Så då blir JAG besvärlig när det är hon som hela tiden ändrar förutsättningarna.

Eller den gången då vi skulle åka på IKEA för att handla till huset och hem till henne. Hon följer med för jag klarade inte av att förflytta två små barn mellan bilen och hemmet på ett säkert sätt. Vagnen kunde inte följa med då vi hade hela bagaget fyllt av varor. Då bestämmer hon sig mitt under bilfärden att hoppa av och åka och hälsa på en släkting som bodde i närheten. Jag hinner knappt protestera utan helt plöstligt befinner jag mig i en hopplös situation med en överfylld bil, övertrötta barn, en skitjobbig logistiksituation som hon LOVAT att hjälpa mig med och så sjappar hon bara. Hon är så fruktansvärt impulsstyrd att jag snart bryter kontakten igen. Det är outhärdligt att vara i närheten av henne. Det är ju JAG som hela tiden blir besvärlig, det är ju JAG som anses vara rigid och bråkig för att jag försöker komma tillbaka till överenskommelsen. Jag blir galen på det här.

MORR.

Och samtidigt. Hon hjälper till. Hon duckar inte när vi frågar. Hon vill så gärna. Det är faktiskt den enda som vill hjäpa till och det är värt mycket. men MORR.

Å apropå ilskor

Dagarna före jul mötte vi en granne, tillika förälder till tre ungar (9,7 och 4 år). Hon gick runt området med ett par hörlurar i öronen och såg inte ut att ha någon brådska med skinkgriljering, granklädning eller andra ev brådskande bestyr. Hon hälsade och berättade att hon flytt jul-ilskan. Vi såg nog rätt frågande ut för hon fortsatta att berätta att när ungarna nu var lediga, ganska trötta och ovana vid ledigheten hade denna jul-ilska intaget hemmet. Hon hade helt sonika satt på sig mössa och jacka och promenerat ut i mörkret. Just nu gick hon igenom spellistan på mobilen och tänkte inte återvända hem förrän någon saknat henne och ringt och meddelat att lugnet återvänt.
Vi hade en lugn julhelg, ännu lugnare nyårshelg och mammorna har inte varit särskilt ilskna alls. Vi har ju hanterat en 18-månaders unge med attitydproblem
🙂

Därmot – nu har vi skärmilska här hemma hos oss. Våra ungar, speciellt Tintin är helt galna i våra mobiler eller datorer. Om de fick bestämma skulle de tillbringa varje vaken minut framför spel eller film. Som jag skrivit tidigare, Gladys stjäl mobiler och lyckas få igång sitt memory-spel helt på egen hand.
Men att stänga av en dator när ungarna fått se ett avsnitt Bamse eller Teletubbies är förknippat med en lång stunds skrik och gråt. Och vi har inte låtit ungarna sitta så mycket framför datorn. Möjligen en kvart mellan dagis och kvällsmat, då man verkligen behöver veta att ungarna sitter stilla så man kan koka och hacka det som behövs utan att vara rädd att snubbla på dem.

Men ojojoj. Vi behöver nog skärm-rehab. ”Hej jag heter Tintin och jag är skärmoholic. Det började redan som spädbarn då mina mammor använde en skum björn med blå luva som barnvakt när de lagade kalops..”

Prisa whomever

men 18-månaderstrotset verkar ha flyttat ur Regnbågsmammehemmet. Gladys är numera en sprudlande glad unge som förvandlas till monster några gånger per dag, men det monstret är ett pussmonster som skrynklar ihop sitt lilla ansikte och vill pussas.

Puh, det var en kort men ganska intensiv arg period.