Syskonkärlek 

Titta Gladys, jag har en fjäril! Du får den. ”


Annonser

Antagligen onödigt tips

men jag vill ändå dela med mig.

Ni som känner mig väl vet att jag är analt strukturerad och pervest organisationsnördig ordningsam och ganska effektiv. Slösar inte gärna bort tid. Tidigare i livet handlade jag mat med hjälp av en excellista där jag kategoriserade matvarorna för att på så sätt effektivisera inköpen i avdelningsordning. Chark för sig, Städ för sig, Kolonial för sig osv..  Men numera gör jag inköpslistan på en lapp i köket. Men det där med kategorierna är ju rätt smart, det gör att handlingen går så mycket snabbare.

Så här kommer veckans tönttips. Använd lappens fyra hörn som kategoriindelningar. I vår familj handlar vi mycket Chark, Mejeri, Frukt & Grönt. De brukar vara tre hörn på lappen.Sen får det plats  lite andra olika grupper om det behövs.
Det bästa med den här tekniken är att det inte spelar någon roll i vilken affär man handlar, för varorna är alltid indelade på samma sätt. Frysdiskar för sig. Chark för sig. Mejeri för sig.

Förväntningar

Vi har firat midsommar på landet hos svärfar nästan varje år sedan jag och K träffades. Han bor lite avsides, utan el och med utedass. Det finns iofs solpaneler så man kan ladda mobiltelefoner men det är lite spartanskt.

I närheten av sommarstället finns en bygdegård dit många riksspelmän samlas vid midsommar. Det är lätt att få sommarkänsla där. Massor av knätofs, nyckelharpor och ringlekar. Ungarna pratar fortfarande om förra årets midsommardans.

I år startade vi tidigt hemifrån, vi ville slippa alla köer och hinna byta om i god tid. Vad som hände sen stod i alla tidningar. Enorma köer på E4 södergående pga lastbil som studsat mellan två staket på motorvägsbron vid Södertälje.

Så här såg det ut. 2016-06-24 10.06.01 Det är rätt kul att det står 50 på skyltarna för vi rörde oss ca 200 meter på 4 timmar. Resan som normalt tar oss 1 timme och 30 minuter tog oss 7 timmar och 30 minuter. På bilden har bilarna fortfarande motorn igång, men sanningen är att de flesta stängde av motorn ganska snart. Och öppnade dörrarna. Efter ett par timmar, när alla började inse att de skulle missa sitt midsommarfirande, sitt bröllop, sin fest, sitt planerade evenemang – när de och vi släppte alla förväntningar började det bli rätt trevligt där i kön. Ungarna sprang i vägrenen och lekte. Människorna i bilarna började snacka skit med varandra och jordgubbarna som skulle vara till midsommarlunchen, käkades upp till mellanmål.

Vi var som alla andra. I början var vi oerhört stressade och hade bestämt oss för att vända hemåt när vi väl kom av motorvägen. Men när vi tillslut kom av motorvägen, bestämde vi oss för att ändå åka till landet – trots att vi redan hade missat festen.

Men så himla härligt allt blev. Jag kan helt ärligt säga att den här helgen var en av de bästa – någonsin! Helt utan förväntningar, allt blev som en bonus. Dessutom hade vi ett fantastiskt väder. Jag som är en badkruka, gjorde faktiskt badpremiär i den lilla sjön strax bredvid stugan. Lilla Tintin (som är mer fisk än människa) låg där i det 24-gradiga vattnet och njöt.

Och ja, det fanns treveckors kattungar där. Och ja, de var helt fantastiska. Men bäst ändå var nog familjen. Lilla fina älskade familjen. Ungarna som vägrade kläder hela helgen. Som valde Morfarns och hans frus sällskap framför vårt hela helgen. Ungarna som gjorde upptäcksfärder i hönshus och utedass. Som lekte pirater på sovloft och upptäckte skatter i skrymslen och vrår.

Den bästa familjen. Den bästa sommaren. Den bästa helgen.

Midsommarplaner

Vi har de senaste 4-5 åren tillbringat midsommarafton hos svärfar och hans fru ute på landstället. Det saknar el och moderniteter som toalett, vilket gör det lite besvärligt tycker vi..  Men i år har de världens dragplåster. 4 stycken 4-veckors kattungar ligger i stugan och väntar på besök. Deras mamma tillåter att man klappar lite försiktigt.

Och båda mammorna är kattallergiska så det är ingen risk att vi får med oss en kattunge hem. Men med hjälp av lite allergimedicin kan vi åtminstone gosa lite.

kattbild

 

Mer onära föräldraskap

Har en punkt till där jag inte ger mig.
Solskydd!

Så här är mina punkter där jag aldrig viker mig:
* Tandborstning
* Vaccinationer
* Intagande av läkemedel (ex astmamedicin eller penicillin)
* Läkarundersökningar
* Tandläkarbesök
* Solskyddsinsmörjning (om man ska gå utomhus, väljer man att istället stanna inne – ok att slippa)

Det kan innebära viss fasthållning, eller åtminstone en orubblig blick och en tydlig kommunikation. Jag ger mig aldrig!

 

Inte en sån nära förälder

Jag är med i en grupp på Facebook som heter Nära föräldraskap. Jag vill verkligen vara en nära förälder men ibland Går. Det. Fan. Inte.

Idag skulle barnen på sin 4-årskontroll hos tandläkaren. Förra året var vi där, Tintin öppnade munnen efter lite tvekan men Gladys tvärvägrade. I år hade vi peppat som sjutton, läst böcker om hur tandläkarmottagningen funkar, övat på att öppna munnen, kollat på speglar som man kan stoppa in för att räkna tänder. Det kändes bra!

Vi var i tid till mottagningen. Vår tandläkare är en jättefin man på ca 50 år, vi gillar honom! Men Gladys började gråta så fort hon såg honom, och hon eldade upp sig mer och mer i undersökningsrummet. Jag bar omkring på henne och försökte trösta men hon var verkligen jätteledsen. Tintin var ledsen och blyg först, men efter bara  minuter klättrade hon självmant upp i stolen och lät sin undersökas. Finfina tänder blev betyget!

Gladys kollade litegrann när Tintin satt där i stolen men när det blev hennes tur började hon storgråta igen.

Lilla Gladys. Hon grät. Hon satt i mitt knä och grät. Och jag lät henne bli undersökt.

K och jag pratade om det i bilen på väg hemåt. Vad är ok att tvinga sina barn att göra egentligen?
Vår lista är denna:
Ta viktig medicin (typ astmamedicin och penicillin)
Borsta tänderna.
Få vaccinationspruta
Gå till läkare och tandläkare

Så efter tandläkarbesöket passade vi på att svänga förbi vaccinationscentralen för en sista TBE-spruta (för den här vändan). Vaccinationen gick fint, inte en tår. Och sen gick vi på café och barnen fick stora glassar. För ibland måste man faktiskt bara få belöna sina duktiga barn.