1

Första arbetsdagen för mig. Ledsen Gladys när jag lämnade dem på förskolan.  Nu gråter jag på T-banan. 

Annonser

Tack!

Tack för era kloka synpunkter och erfarenheter kring det där med dagis och inskolning. Jag känner mig lugnare och vi ska försöka börja matcha dagistiderna lite smått här hemma. Förmiddagstuppluren är svårast att komma ifrån, tjejerna är verkligen jättetrötta vid halv nio på morgonen. Fast på dagis lär de väl ha så roligt att de inte hinner bli trötta. Nåja, tar gärna emot fler åsikter, synpunkter och erfarenheter.

Dagisdags

Nu mina vänner behöver jag er hjälp. Jag har en del funderingar kring det här med dagistider och annat och vill gärna ha er input.

Innan K fick sitt nya jobb hade vi planer på att ha barnen på dagis max 6 timmar varje dag, dvs max 30 timmar i veckan. Men nu har ju K har ju fått en lärartjänst på en skola i närheten och kommer att börja kl 8 varje morgon. Det i kombination med att den förskola vi valt har pedagogisk verksamhet mellan 9:30 och 15 gör att det är svårt att få ner tiden så pass mycket. Jag kan inte lämna varje dag för då får inte jag ihop mina tider och dessutom börjar de flesta av mina möten 8:30 eller 9 på morgonen. Och det går liksom inte att hämta ungarna mitt i middagsvilan. Och förskolan har bett oss att inte hämta inom ramen för den pedagogiska verksamheten.

Några frågor jag har är:
Tror ni att tiden 7:45 till 15 funkar för 15-månaders barn?
Tror ni middagsvila 11:30-max 13:45 räcker som enda dagvila för så små barn?

Våra barn är morgonpigga, de vaknar ca 99 gångar av hundra mellan 06 och 06:10 så det känns märkligt att hålla dem hemma när de är som gladast och mest leksugna. Dessutom får de frukost vid 8 på förskolan.

Men de är också vana att sova minst 1,5 timmar på förmiddagen och minst lika länge på eftermiddagen. Trots det sover de 11 timmar på natten. (ja, vi är bortskämda och ja, de har ett stort sömnbehov)
Svar till orolig (höns)mamma.

Dagisbesök

I fredags bokade jag in ett litet besök på det dagis som ligger etta på vår lista.
I ärlighetens namn är listan kort – 2 förskolor är aktuella. Den ena förskolan ligger på vår gata och är en ursöt liten förskola med 35 barn. Den har vi ännu inte besökt.

Den som står som etta är en större förskola med 59 barn. Det tar ca 10 minuter att gå till förskolan men det är på vägen till T-banan.  Anledningen till att vi valde den som förstahandsval var just att den är lite större. Vi tror att tjejerna får större möjlighet att hitta egna aktiviteter och egna kompisar.

När vi besökte förskolan så var det första som slog oss att det var väldigt tyst i gruppen. Det är betydligt högre ljudvolym hemma hos oss om förmiddagarna vill jag lova. Barnen ägnade sig åt tågbyggen, vattenlek och en hög ungar satt och läste bok med en pedagog. I småbarngruppen hade de gjort tre subgrupper som pedagogerna hade ansvar för.  Det kändes bra för vår del, där skulle ju det bli naturligt att flickorna skulle kunna ha varsin grupp.

Barnen sov inomhus. Och under vintern var det bara uteaktiviteter en förmiddag i veckan. På vår, sommar och höst var det aktiviteter ute varje eftermiddag.

K reagerade på att alla pedagogerna var över 60 men är inte säker på om det var bra eller dåligt eller om det ens har någon betydelser.

Ingen av de två förskolorna vi sökt har någon erfarenhet av samkönade föräldrar. Men vi pratade om det med pedagogerna och det kändes väldigt lätt. Vi pratade om böcker och om heteronormativiteten i sagor mm och de var väldigt mottagliga för de åsikterna.

På den förskola som vi besökte fanns det barn från villaområden, hyresrätter, bostadsrätter. Det var minst 7 olika nationaliteter bland föräldrarna till barnen. En härligt mix av allt – precis som vår förort ser ut.

Ja, vad ska man säga? Det kändes ok. Mer än så var det inte, men ok. Helt ok.
Kanske hade vi kunnat besöka avdelningarna med de större barnen men det hanns inte med, vet inte vad det möjligen hade kunnat ge för information.

Det känns konstigt att det om 7 månader är dags för inskolning. Fast som K sa – det är lika lång tid som barnen har funnit! Sant..

Öppna förskolan

Idag hann vi till Regnbågsgruppen på öppna förskolan. Det var trevligt, många Femmismammor var där och alla andra barn var pojkar! Våra tjejer var minst, nästa parvel var 10 månader. Det var väldigt roligt att se hur barnen låg till i utvecklingen och jag känner mig lite lugnad när jag såg hur robusta ungarna som var 15 månader var. För så gamla kommer våra småttingar vara när de ska börja på dagis. Vi är väldigt ambivalenta kring det där med tidig inskolning på dagis, men om vi inte försöker få in dem på hösten finns det nog ingen möjlighet att få en dagisplats överhuvudtaget. Eller hur funkar den där platsgarantin egentligen? *skriva upp på listan TA REDA PÅ*

Vi låter ungarna börja på dagis vid 15 månaders ålder, men vi har inte för avsikt att ha dem där särskilt långa dagar. Inte heller tänkte vi ha dem där alla veckans dagar, utan vi har en plan att de är på dagis mellan ca 9-15 och dessutom är en av oss hemma med en av tjejerna en dag i veckan. Nåja, vi får se hur det blir. Köerna är förfärligt långa, det byggs inga nya förskolor i vårt område utan de som byggs är väldigt långt ifrån där vi bor. *läggs på listan SAKER JAG KAN OROA MIG FÖR*

Och är det någon som har missat att jag börjar jobba nästa vecka? BLÄ. Fy fan vilken separationsångest jag har. Mina älskade barn. Hur ska jag kunna vara ifrån dem? Hur ska jag överleva utan att kunna andas in deras doft när jag behöver? Jag kommer stjäla med mig en väl insoven pyjamas i handväskan och smyga in i vilrummet när längtan blir för stark. Så ska jag lukta på Tintin eller Gladys pyjamas. Gråta en skvätt. Stackars stackars stackars mig.