Är det över?

*viskar*

Tintin har tre nätter i rad sovit mellan 20 och 06 – helt utan uppvak. För första gången på tre år har vi haft, inte bara en utan, TRE nätter helt utan uppvak.

Vår ”lilla” tjej. Vår duktiga storasyster som var lite för liten när hon föddes. Nu verkar hon ha växt ifatt sig själv. Talet förbättras för varje dag och hon växer på längden så det knakar. Mitt hjärta fylls av stolthet och jag längtar så efter hennes kärleksfulla pussar och kramar. Hon är en fantastiskt liten människa och jag älskar henne så innerligt.

Annonser

Gladys nya giv!

Just ja! Jag skulle ju berätta om Gladys!
Hon reagerar inte bra på att komma tillbaka till förskolan. Hon är trött, arg, vrång. Det är så mycket ilska i den fina lilla kroppen. I går när vi skulle sova började Tintin snurra redan under sagostunden. Jag blev (förstås) arg (bad mama) och frågade om hon istället för att mysa med oss ville gå och sova i sin egen säng. Då säger Gladys att hon också vill sova i egen säng! Vår gnälliga, klängiga tjej som inte ens äter middag om hon inte får sitta i mitt eller Ks knä – vill sova i egen säng! Stort. Sagt och gjort, sagostunden avslutades och barnen bäddades ner i sina sängar. Jag vek ihop mig på den turkosa Klippansoffan i barnrummet. Sen sjöng vi Blinka lilla stjärna och sen var det over and out för Gladys. Min duktiga stora tjej! Att hon inte vaknade när Tintin håller på som värst är ett under men jag är tacksam för hennes djupa sömn.

Dagisstart

Jag kom hem sent i går kväll. Vi ska påbörja ett stambyte i vårt radhusområde om en månad och styrelsemötet pågick till nästan midnatt. Men barnen sov när jag kom hem. Det är svårt att somna efter kvällsmöten – jag är uppskruvad och har hjärnan full av idéer och tankar. Jag behöver en lång nervarvningsperiod innan sömn. Det är sånt man lär sig när man lever.

Tintin har sovit gott hela natten. En liten vällingstjoho vid midnatt men annars sov hon i 11 timmar. I egen säng. Ovanligt.

Lilla Gladys däremot vaknade i vår säng redan vid 5 och var pigg. Outhärdligt om man är trött mamma. Fast vad har vi för val, det är ju bara att muta ungen med lite Mamma Mu på mobilen så att vi kan ligga kvar med slutna ögon i sängen en liten stund till..

Så typiskt dagisstart, sömnen blir lite uppochner en tid. Fast morsorna glömmer visst det emellanåt och slarvar med sitt eget sänggående. Ikväll blir det en tidig kväll om den här mamman får råda.

 

Länge sen jag gnällde om sömnen

Vill ni ha en uppdatering?
Så här ser våra nätter ut nuförtiden.
18:30 Välling och nattning
18:45 Gladys bärs över till mammornas säng där hon somnar med sitt ansikte tryckt mot mitt. Och hela hon pressad mot mig. Närhet, närhet, närhet! När hon somnat bär vi över över henne till hennes egen säng.
19:00 har förhoppningsvis även Tintin somnat efter kullerbyttor, nappkastande, nalljonglerande, bus och trilskande. Ibland kan denna fas hålla på till 20:00 men det blir mer och mer sällan.

23:00 Vällingstjoho. Om det är Gladys som vaknar får hon välling och därefter vägrar hon somna om i sin säng. Hon ligger tryckt mot mig även i sömnen. Men sover gott hela natten till kl 6.
Tintin brukar vakna någon gång mellan 23-01 och vill ha välling. Hon somnar oftast om i sin säng och sover fram till 04 då hon anser att det är morgon. Efter en stunds förhandlander brukar K vira in Tintin i täcket och bära ner henne till källarvåningen. Sen lägger de sig i gästsängen och sedan snarka i kapp fram till 7.30 då Gladys brukar banka på dörren ner till källaren och ropa ”Tinne, Tinne”.
Dessutom har vi sovit middag med ungarna under jullovet. Inte alla dagar, men vissa. Vi är ordentligt utsövda.

Så så länge alla är friska så löper det här på bra. Vi ska fortsätta lägga oss tidigt på kvällen och försöka få bort nattmålet helt och hållet. Men Gladys har fortfarande inte fått tillbaka aptiten helt efter sin influensa under julhelgen. Vi ger det lite tid.

Nu sitter jag i pyjamas och väntar på att tvättmaskinen ska centrifugera klart. Sen är det dags för Regnbågsmamman att sova. TJOHO vad det är härligt med sömn!

Lördag kväll

och jag och K har haft barnvakt hela dagen! Vi har varit på ljusstöparkurs i skärgården och jag känner mig glad, trött och tacksam. Så himla skönt med egen tid. Egen skapande tid i sällskap med min fina fru. Vi har så få stunder tillsammans som handlar om något annat än barn, logistik och vardag. Men idag, kaffe och umgänge. Sällskap och skapande.

Nu har K fallit ner i bingen för att inte återuppstå förrän tidigast i morgon medan jag tar nattjouren. Barnen är slemmiga och har inte återfått sin sömnförmåga. Tintin sover oftast i min säng, på mig. Kanske behöver hon tanka närhet, kanske är det bara en ovana men jag orkar inte ta tag i det just nu. I mitt uttröttande tillstånd råder minsta motståndets lag.

Någon frågade vilken hobby jag ägnar mig åt istället för att sova?  Jag syr. Jag skär isär tygstycken för att sedan sy ihop dem igen – i form av lapptäcken. Det är underbart, kreativt och en vila för själ och hjärna. Handens rörelse, tygens mjukhet och sen alla vackra färger. Det är verkligen vila för själen.

Natthelveten

Jag vill berätta om hur det är nuförtiden. Tidigare har nätterna sett ut så här:

19.00 Tintin somnar.
23.00 Tintin börjar bli orolig, vaknar oftast. Somnar om i ca 45 minuter.
23.45 Tintin börjar bli orolig, vaknar oftast. Somnar om i ca 45 minuter.
00.30 Tintin börjar bli orolig, vaknar. Får välling. Somnar om i 45 minuter.
01.15 Tintin börjar bli orolig, vaknar. Flyttas över till mammornas säng. Somnar om sover mellan 45 minuter till 1,5 timmar. Detta fortgår till ca 04.00 då hon oftas sover djupt fram till kl 06 då mammornas väckarklocka ringer.

NU:
19.00 Tintin somnar
21.00 Tintin börjar bli orolig, vaknar. Mammorna försöker lugna, söva om i hennes säng. 21.30 flyttar vi en gallskrikande ungen in i mammornas säng. Ungen snurrar, gnäller, sparkas, gråter, gnäller, sparkas, snurrar hela jävla natten. Jag blir galen.

I går kväll, efter en vecka med extremdålig sömn kände jag att jag höll på att bli vansinnig när hon nockade mig för tredje gången med sitt lilla huvud mot min näsa. Hon ligger inte still en sekund. Hon roterar fritt i sängen! Jag kände att jag höll på att göra mig olycklig på det lilla barnen och min kloka fina fru kände det också.  Så hon tog lilla Tintin på armen och gick ner till smala sängen i källaren. Och ungen sov. Inte jättebra – såklart eftersom hon inte vet hur man gör det – men bättre än på många många nätter.

Nej, vi tror inte att vi kommit på den magiska lösningen på sömnproblemet, ofta funkar de oortodoxa lösningarna bra en natt. Vi har ju provat det mesta.
Klassisk musik på låg volym – sov som en gris (en natt)
Sovit på madrass på golvet – sov gott (en natt)
Sovit på en 150 cm lång soffa med en trött/medvetslös mamma – sov gott (en natt)

Men vet ni, vi har det förjävla tufft. T o m svärmor såg hur illa ställt det var med mammorna så hon erbjöd sig att ta en unge en natt någon helg. Kanske kan vi låta min mamma ta den andra ungen samma helg? Vi får pyssla lite och se om det funkar.

Men jag glömde ju berätta hur min natt fortlöpte. Från 23.30 sov jag fram till 06.00 förutom ett litet avbrott på två minuter då Gladys ropade från barnrummet och ville bli hämtad. Sen sov vi rygg mot rygg i stora mammasängen. Idag har jag normal hjärtrytm. Idag börjar jag inte gråta när någon frågar hur jag mår. Älskade K, jag har sagt det till dig men du räddar mitt liv. Om och om och om igen. Du är min skatt, min juvel, mitt allt. Och på lördag ska vi (om barnvakterna, barnen och vi håller oss friska) gå ut och fira vår 5-årsdag. ❤ ❤ ❤ ❤ ❤

Med anledning av

att vi återigen har haft en vecka utan sömn så kan jag berätta vad psykologen på BUP sa. Lilla Tintin verkar ha en sömnstörning. Den kan vara ärftlig, eller bara spontanuppstått. Hon ligger för grunt i sin drömsömn om man så säger, för nära vaket tillstånd. Det gör att hon ofta väcker sig själv av drömmen, men att hon också uppfattas som vaken när hon i själva verket sover. Att hon har haft stora problem att somna kan hänga ihop med det eftersom små barn börjar drömma omedelbart vid insomningen.

Men vi har ju fått ordning på insomningen så den lägger vi härmed åt sidan. Men när det gäller dessa jävla skitnätter! så pratade vi som sagt med psykologen om hur de är. Hon tyckte vi gjorde mycket rätt, dvs lät henne somna i egen säng där hon fick hålla på att joxa sig ner i varv. Sen sover hon gott och ganska djupt fram till 23 då eländet börjar. Vad man då INTE ska göra när man har en unge som pendlar mellan dröm/vaket tillstånd är 1. lyfta upp henne 2. vagga henne 3. bära iväg med henne till mammornas säng så fort hon knorrar 4. ta ut henne till köket, öppna kylen som har en skarp lampa, värma välling i micro, ge henne mat. Alla dessa saker ökar hennes vakenhet och maten ger dessutom kroppen en vana att vakna.

Allt det här låter ju logiskt och klokt. Det vi SKA göra är att försöka lotsa henne tillbaka ner i sömnen, genom att lugna henne, hålla en hand på ryggen och försöka få henne att inte vakna. Det optimala är att hon glider ur drömmen till vaket tillstånd, hon konstaterar att det är natt och hon är vaken och somnar om. Men hittills har det inte funkat. K gjorde en heroisk insats i förrgår natt då hon faktiskt satt nästan hela natten bredvid Tintin säng. Så fort hon gnällde till var K där med en lugnade hand.  I natt var det likadant men det gick inte att lugna henne. Så inatt fick hon sova hos K i dubbelsängen och jag och Gladys som hade en ledsen-natt fick sova ihopkrupna i den 150 långa och supersmala soffan inne i barnrummet. Men är man tillräckligt trött sover man varsomhelst kan jag meddela. Och varför vi inte låg alla i dubbelsängen? Våra barn älskar varandra och sina mammar för mycket. De ligger och pillar på varandra och lånar varandras nappar och byter gosedjur och klappar sina mammor och klättrar på varandra för att nå sina mammor – ni fattar va. Underbart men opraktiskt när man ska sova.

Men jag funderar på hur det här ska bli… Ska jag behöva vara deltidssjukskriven pga mina barn? Så kan jag ta mer av nätterna, låta K sova och sen sova ifatt lite på dagen. Jag är inne på min tredje förkylningsvecka och jag är övertygad om att jag inte blir frisk för att jag är överansträngd. Det går inte heller att sova nere i källaren så länge båda barnen kinkar på nätterna.

Vi frågade om vi skulle flytta en eller båda barnsängarna så att ex Tintin kunde sova inne i vårt rum, men i sin säng? Men nej, det avrådde psykologen bestämt ifrån. Inga förändringar, vi kommer ju så fort hon ropar på oss så hon har ingen anledning att känna sig ensam eller övergiven. Gladys ligger dessutom lite mer än en armlängd ifrån Tintin. Hon hör henne snusa.

Ja. Vad säger man. Det är som det är. Ungarna är ljuvliga. Nätterna är bedrövliga. Mammorna är helt slutkörda. Over and out