Det går inget vidare med den nya läggningsrutinen. Det tar oändligt mycket längre tid och förorsakar mycket gråt (hos barnen) och ilska och frustration (hos mammorna) men samtidigt – vi måste ge det en chans. Igår när det gått en timme och Gladys varit uppe och vandrat ett tjugotal gånger så höjde jag rösten och förmanade henne att ”ligg still i sängen och sov nu”! och hon låg kvar! Inte ledsen. Bara låg där och tittade ut på nattlampan. Tintin som var på väg in i sömnen låg och ojade sig och ropade ”mamma, mammmamammmamma, mamma…” varpå Gladys hög och ljudligt säger ”Tyss nu Tintin. Du måtte sova nu. Mamma komme nart.”
Våra fina stora tjejer. Tintin hade återigen en mycket orolig natt. Hon gillar inte att sova i vår säng, brukar alltid välja att stanna kvar i sin egen men jag lyfte över henne till mig i natt. Lättare att trösta en liten orolig flicka i min egen säng än att vandra över kalla golv för att trösta henne i hennes rum.
Så det blev full pott i stora dubbelsängen inatt. Fyra rödhåriga sov (till och från) fram till sex i morse. Tintin sov förresten nästan till sju. Hon kompenserar sin dåliga nattsömn på morgonen och på vilan på förskolan.
Gladys dansar. Hon har fullt sjå med sina piruetter eller sina moves. Bedårande att titta på. Hon har inget behov av publik, hon ber bara K koppla in mobilen till radion så hon kan spela sin dansmusik. Sen dansar hon. Tintin bygger sina duplotorn. Sötgrisar. Jag älskar dem så.
Regnbågsmammans liv och leverne 