Jag läser bloggar som konstaterar att död och sjukdom är för nära. Just nu är omgivningen både levande och frisk så jag är inte så berörd. Men däremot – två par av våra närmaste vänner ligger i skilsmässa/just skiljt sig. De där som var stabiliteten, de som pratade om sin gemensamma ålderdom, varit tillsammans länge, valt varandra framför andra. Det ena paret utan barn, det andra med två små. Nu har de separerat, försöker hitta en lösning på boende och ekonomi, barnliv och vuxenliv. Det finns fler parter inblandade. Och jag och K sitter och håller varandra i handen, panikslagna i vår villaidyll. Vi vill inte hamna där. Vi vill inte hamna där! Och det ville nog inte våra vänner heller, de hamnade där ändå. Och jag ber en bön till guden jag inte tror på: håll mig frisk, håll mina barn friska, håll min fru frisk. Låt ingen komma in i vårt liv som kan förstöra mitt lyckliga liv. Och se för fasen till att jag uppskattar min vardag, min tråkiga tisdagslunk och min familj.
Regnbågsmammans liv och leverne 