Så ljuvligt!

Har ni sett Comhemreklamen med de två tvillingarna som pratar med varandra? Just så pratar Gladys just nu. Det är otroligt härligt att lyssna på. Tintin svarar men inte på samma sätt, utan med sin mjuka stämma. De pratar med varandra nu, ibland sitter vi i köket och hör hur de skrattar tillsammans när de håller på med något inne i sitt rum. Igår stal de nappar ur spjälsängarna och la dem på mattan – tydligen jätteroligt!

Flickorna och jag var på besök hos min förra arbetsgivare igår. Det var otroligt roligt. De uppförde sig på sitt allra bästa sätt, charmade tanterna och farbröderna på sitt allra bästa sätt. Det är nog den snällaste arbetsplats jag någonsin varit på, kollegorna var verkligen snälla! Arbetsuppgifterna var trista och chefen var galen – men vilka fina kollegor. Tjejerna gick från famn till famn när de inte kröp längs korridorerna. En härlig eftermiddag. Något som däremot inte var så härligt var att K kom hem i torsdags matförgiftad. Hon hade köpt en macka i en tunnelbaneuppgång i närheteten av sitt jobb och redan en stund efter lunch började hon må illa. Hon har varit ganska ordentligt risig men nu har det vänt i allafall.

Idag är det lördag och vi har inga större planer. Vi ska fira vår bröllopsdag lite i efterskott och därför ska vi iväg och handla lite god mat. Kanske tar vi med pysslingarna och går och fikar på något mysigt café i närheten. Helgerna är så fina i mitt liv just nu. Samvaro vi fyra. Lagom delar slapp samvaro och lagom delar fixa grejer inför veckan. Mys framför tvn någon timme när flickorna somnat och kanske en brasa. Det är ett fint liv jag har.

Annonser

Tacksamhet

Älskade donator. Du har gett mig den vackraste gåva jag någonsin fått. Mina barn är friska, vackra och jag njuter så av att vara deras mamma. Jag önskar att du fick veta hur mycket de betyder för mig, vad din gåva har betytt i mitt liv. Kanske är du själv förälder och unnar andra samma lycka. Kanske är du ännu inte förälder men en generös man som förstår vad det betyder att längta efter barn. Kanske vill du inte ha egna barn men vill hjälpa andra som verkligen vill.

Idag är mitt hjärta fyllt av tacksamhet av att just du valde att donera dina spermier så att de kunde ge upphov till våra barn.

Tack älskade man.

vecka 15+2

och magen syns rejält nu. K har gått upp ett par kilo, inte mer men magen börjar verkligen bli remarkabelt fantastiskt fin. Hon tar sig inte så lätt upp ur soffan längre, hon har börjat stödja med armarna för att ta sig upp.

Jag är väldigt kär i Ks mage. Jag pratar med den flera gånger om dagen. Berättar saker för den. Hemlisar. Men mest berättar jag om min längtan. Min enorma längtan efter de små.

Två mycket nära medkämpar i fertilitetsträsket testade plus igår och lyckan var oändlig ända fram till kvällen då den byttes mot blod och sorg. Och orden fattas mig nästan. Det är orättvist. Det är svårt att glädjas åt vår fantastiska lycka när andra är så olyckliga. Jag önskar barn åt er alla! Jag önskar att våra barn föds friska och glada, att alla andra ska testa plus och föda friska och glada små barn. Jag önskar adoptionsbesked av redan födda små älsklingar, adoptionsbesked av små embryon och hopp åt er som väntar.

Och igår, för första gången sedan min nattsvarta sommarnatt när K lämnade mig, bad jag en bön. Tack. TACK!