Somnade vid 21 efter ett par rundor med nappar som varit på rymmen och allmänt stök i småttingarnas säng. Sen har natten varit minst lika jobbig som de två föregående. Vid fem somnade Tintin snyftande i min säng och sen sov hon med småsnyftningar ända fram till 7 i morse. Oj, vilken sömnskuld som står på balansräkningen. Jag är trött.
Vi får inte sova. Alls. Gladys kommer aldrig till ro efter nattning och sover enbart om man går omkring och vaggar. Tintin vaknar vid 02.30 och somnar inte om efter det. Så nej, det är inte två glada mammor och inte heller två glada barn som vistas här hemma. K ska visst gå och jobba idag också. Herregud, hur ska vi orka?
Det är svårt att hålla humöret uppe när man inte får sova.
Ok, så här ser det ut:
Båda barnen sover lätt 4 timmar mellan 13-17. Sen vaknar de och vill ha käk NU! Vrålhungriga, de tömmer Ks bröst och sen får de lite bröstmjölksersättning till ögonen rullar bakåt och de somnar.
Hugin sover ca 17:45 och vaknar 20:45 – exakt tre timmar senare. Man kan ställa klockan efter henne. Sen upprepas samma procedur och hon ytterligare tre timmar för att vakna, vill äta – sover vidare. Som en klocka. Om hon är vaken en stund efter amning ligger hon förnöjt i sängen och kollar på mönstren i spjälsängsskyddet eller på något annat hon fäst blicken på. Hon säger till när hon är hungrig, när det är något i blöjan eller när hon vill ha sällskap. Hon gillar att sova i vår säng, nära nära.
Lilla Mumin äter så gott hon kan från Ks bröst där vid 17, somnar vid bröstet, vaknar, börjar om, fortsätter, somnar, väcks, fortsätter och efter ca 45 minuter börjar jag ge henne bröstmjölksersättning. Sen börjar gnällandet/gnyende. Ungefär som en motor som håller på att skära. Hon låter så oavbrutet, med eller utan öppna ögon. Försöker man lägga henne ner i sängen så blir ljudet mycket högre och tillslut blir det ett gallskrik. Tar man upp henne signalerar hon ”MAT NU FÖR HEL%&((” vilket hon får, ca 5 ml och hon somnar igen. Med samma gnällande ljud.Vi ger henne Minifom för att hjälpa henne med ev gaser, hon rapar och pruttar som man ska men gnällandet. Hon tolerera bärsjal ganska bra, så länge man rör på sig. Men om man sätter sig ner, eller står stilla för länge börjar hon bli högljuddare.
Som sagt, hon låter så hela kvällarna och långt in på nätterna. Ofta till framåt halvtvå. Sen sover hon ganska djupt i ett par timmar för att vakna igen vid 04.30, med ett mycket högt skrik. ”MAT”. Sen är natten slut för henne och någon av oss mammor. Sen gäller det att sitta vid dåliga amerikanska repriser vid tvn och vagga henne. Då sover hon en stund till.
Länge fungerade det att ha henne liggande på mage, på min eller Ks mage, men nu funkar inte heller det. Det är skitjobbigt för oss, men det är framförallt väldigt väldigt jobbigt för lilla Mumin.
As we speak, så sitter jag (nja står lite halvkrumbuktigt) mot köksbordet och skriver med lillan i bärsjalen. Hon låter hela hela tiden. Jag har gett henne babymassage över magen, hon är inte svullen eller så. Men hon är inte glad.
Jag tycker det här är svårt och börjar bli rätt slutkörd. Tack för att jag fick skriva av mig.
Regnbågsmammans liv och leverne 